Vad är astma?
Astma är ett kroniskt, inflammatoriskt tillstånd i luftvägarna. Slemhinnorna blir mycket känsliga och mottagliga för irriterande ämnen.
Vid astma svullnar luftrören, slem bildas och luftrören smalnar. Samtidigt kan det uppstå kramp i muskulaturen runt luftvägarna, som då smalnar ännu mer.
Det typiska för sjukdomen är att lufthindret varierar. Ibland känner astmatikern av
sjukdomen men ibland känner han/hon sig helt frisk. Det händer också att
astmatikern "vänjer sig" vid att ha lite astmabesvär utan att inse att det kan bli bättre.
Detta är något man vill undvika eftersom det kan leda till komplikationer i form av
kroniska skador på luftrören. Det är viktigt att behandla astman så att motståndet för
luften blir så litet som möjligt.
Symtom: Karaktäristisk är den pipande, väsande andningen. En irriterande hosta är också vanlig. Vid astmabesvär får man svårt att andas ut, det kan trycka över bröstet och många drabbas av en djup ångest. Det kan kännas som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.
Utredning av astma
Vid utredning av misstänkt astma ingår allergitestning (hudtest och eventuellt blodprov), bedömning av lungfunktionen och ofta en luftvägsprovokation (se nedan).
Hudtest innebär att man på huden droppar ett antal vanliga allergiframkallande ämnen och därefter gör ett litet stick genom droppen, ner i det ytliga hudlagret. Om huden reagerar med svullnad och rodnad tyder det på allergi mot ämnen.
Blodprovet undersöks i laboratorium och ger också svar på vilka ämnen man är allergisk mot.
Lungfunktionen mäts t ex med en s k PEF-mätare. Lungfunktionen mäts ofta både före och efter det att man andats in ett luftrörsvidgande läkemedel. Förbättring av lungfunktionen visar att man har en förträngning av luftrören och att denna kan behandlas med luftrörsvidgande läkemedel.
Luftvägsprovokation innebär att man andas in ett retande ämne (t ex histamin eller metakolin) eller ibland det ämne som man antas vara allergisk mot. Sedan mäts lungfunktionen för att se hur kraftig sammandragning av luftrören man fått. Undersökningen talar om hur känsliga luftrören är.
Olika typer av astma
Allergisk astma börjar oftast i barndomen. Av samtliga med allergisk astma har 30% symtom redan under de första två levnadsåren, 80% utvecklar sjukdomen före skolåldern.
Astma hos barn och ungdom är oftast av allergisk typ medan allergi är ovanligare hos vuxna astmatiker. Vid allergi har kroppen bildat antikroppar (IgE-antikroppar) mot ett eller flera ämnen (allergen) som den kommit i kontakt med. Exempel på allergen är frömjöl (pollen) från t ex björk, timotej och gråbo, pälsdjur såsom hund, katt och häst samt kvalster. Kvalster är små spindeldjur som lever på avstötta huddelar från människor och pälsdjur. Kvalster finns bl a i sängkläder och damm.
Den allergiska reaktionen vid astma kan uppdelas i en snabb reaktion och en långsam reaktion. Den snabba reaktionen med luftvägsförträngning som följd när man andas in ett allergen beror till största delen på en sammandragning av den glatta luftvägsmuskulaturen. Den långsamma reaktionen har dessutom inslag av slemhinnesvullnad och slembildning.
Astmatisk bronkit. Allvarlig luftvägsinfektion med astmaliknande symtom som drabbar främst spädbarn, men även äldre. Barn som fortfarande har anfall vid 18 månaders ålder drabbas oftare av astma senare under barndomen. De äldre som drabbas är nästan uteslutande rökare.
Astma hos vuxna/icke allergisk astma. Hos äldre astmatiker är det bara i 30% av fallen man hittar en allergi som orsak till astman. I de övriga fallen talar man om icke-allergisk astma eller irritations-astma.
Typiskt för astmasjukdomen är att luftvägarna har en ökad känslighet för irritation. Detta innebär att många olika typer av irritation i luftvägarna kan orsaka astmabesvär. Luftvägsinfektion, ansträngning, inandning av kall och fuktig luft, starka dofter och stress är exempel på sådant som kan ge andningsbesvär även hos den som inte är allergisk. Man kan inte vara allergisk mot
t ex kall luft eller ansträngning. Alla astmatiker reagerar mer eller mindre på denna typ av retning.
Astmatiker har ofta besvär nattetid, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras. Varför astmabesvären ökar under natten eller under tidiga morgontimmar vet man inte.
Vissa läkemedel kan ge svåra astmasymtom.
Dessa astmasymtom är inte beroende på en allergisk reaktion. En astmapatient måste alltid tänka på att läkemedel kan orsaka astmaanfall. Vid minsta osäkerhet om medicinering med t ex värktabletter skall man fråga sin läkare.
Orsaker till astma
Inflammation är en viktig orsak till astmabesvären. Inflammation uppstår genom att vävnad på något sätt skadas. Skadan kan uppkomma genom en infektion, på kemisk väg (inandning av retande ämnen), genom en allergisk reaktion m m. Inflammationen gör att flera olika ämnen (mediatorer) frisätts från speciella celler (mastceller) i luftvägarna. Dessa ämnen gör att:
luftvägsmuskulaturen dras samman
...man får en svullnad i luftvägarnas slemhinna
...slemproduktionen i luftvägarna ökar.
Andningssvårigheter vid astma beror alltså på att luftrörens diameter minskar som en följd av sammandragning (kramp) i luftvägsmuskulaturen. Till detta kommer svullnaden i slemhinnan och en ökad slembildning som stjäl utrymme i luftrören och gör det ytterligare svårare för luften att passera.
Läkemedel vid astma
Din doktor talar om
för dig vilka mediciner
du ska ta och hur du ska
ta dem och varför du skall ta dem.
Lyssna noga på det!
Man skiljer på akutmediciner, antihistaminer och förebyggande mediciner.
Lär dig leva med din astma
Värdefull information om din astma kan du få genom att regelbundet mäta din lungfunktion. Man använder då en enkel lungfunktionsmätare, ofta en PEF-mätare och mäter lungfunktionen exempelvis morgon, middag och kväll varje dag. Mätvärdena för man in i ett protokoll så att man lätt kan se förändringar i sin sjukdom. Stora skillnader under dygnet eller från dag till dag tyder ofta på en försämring av astman och medför ofta att kompletterande behandlingsåtgärder måste vidtagas.
Försök undvika de ämnen du är allergisk mot. Bra stöd och mer information får du som medlem i Astma- och Allergiförbundet. Dessutom är du som medlem med och stödjer forskning om astma och allergi.
Hur hjälper jag någon som får ett astma-anfall?
Hjälp till genom att uppträda lugnt och metodiskt. Hjälp astmatikern att använda sin medicin. Lätta på åtsittande kläder. Om besvären ej går över, personen är svår att få kontakt med, sitter framåtlutad och har mycket svårt att andas, ring ambulans. Där har man medicin som snabbt häver anfallet. Ring akutmottagningen eller 112 om du är osäker.
Se alltid till att personen har fria luftvägar.
Om astmatikern vill dricka något, ge honom/henne vatten.
Vad är allergi?
När immunsystemet reagerar på något "vanligt ämne" och bildar antikroppar mot detta ämne, då är det frågan om allergi. Det är en ärftlig, genetisk felprogrammering, som gör att immunsystemet reagerar oväntat. Immunsystemet skyddar oss i vanliga fall mot t ex bakterier och virus. Vid en allergi bildas "allergiantikroppar" (lgE, immungloubin E) mot ett speciellt ämne. Nästa gång allergikern kommer i kontakt med detta ämne startar en reaktion i kroppen, som visar sig i form av allergiska besvär. Man kan vara allergisk mot enbart ett ämne, eller mot många olika saker.
Överkänslighet
En överkänslig person kan reagera precis som en allergiker med symtom som t ex nässelfeber, hösnuva och astma, men här är inte immunsystemet inblandat. Man definierar det som att känsligheten för vanliga ämnen är sjukligt förhöjd i ett eller flera av kroppens organ.
Intolerans
Intolerans betyder att kroppen inte tolererar ett specifikt ämne. De vanligaste typerna av intolerans är glutenintolerans och laktosintolerans.
Orsaker till allergi
Varför blir jag allergisk?
Allergi beror på arv och miljö. Barn till allergiska föräldrar löper stor risk att själva bli allergiker. Likväl som om man vistas i rökiga miljöer eller kommer i kontakt med allergiframkallande ämnen. De flesta allergier debuterar i barndomen. Ofta är det en kombination av flera saker som utlöser allergin (t ex arv i kombination med nedsatt motståndskraft, en infektion och/eller kontakt med pälsdjur).
Allergener och irritanter
Allergener är de ämnen som framkallar allergier, som alltså gör att din kropp bildar allergiantikroppar (lgE) och reagerar allergiskt. Irritanter är ämnen som kan reta och irritera och t ex starta en allergisk reaktion.
Exempel på allergener är lövträdspollen, gräspollen, gråbopollen, djurallergen, dammkvalster, mögelsvampar, bin och getingar, läkemedel mm mm.
Testa vad du tål
Pricktest
En liten droppe av ett allergen (allergiframkallande ämne) droppas på huden, som sedan punkteras med ett litet stick. Droppen torkas av och efter ca 15 minuter ser man om någon reaktion uppstått, i form av svullnad, rodnad och/eller klåda. Det visar att testpersonen inte tål ämnet. 15-20 ämnen brukar testas vid samma tillfälle.
Lapptest
Används för att testa kontaktallergier. En droppe av ett allergen sätts på huden och täcks med ett plåster. Efter två dygn läser man av om någon allergisk reaktion uppstått, och efter ytterligare ett dygn gör man en ny kontroll.
Interkutantest
Allergenet sprutas in under huden.
Provokationstest
Ett prov som utförs av specialister. Man utsätter den allergiske för en liten mängd av det misstänkta allergenet (du får t ex andas in pollen) under övervakning och mäter reaktionen.
Blodprov
Tas för att kontrollera om det finns allergiantikroppar i blodet. Man kan göra en allmän test som bevisar att det är allergi och inte överkänslighet eller en specifik test, där man får reda på vilka ämnen som gäller.
Barn och allergi
De flesta allergier debuterar i barndomen. Tyvärr blir allt fler barn allergiska. I dag räknar man med att minst 40% av barnen i mellanstadiet är allergiska.
Varför? Många orsaker samverkar. Barnen idag möter mycket fler olika ämnen, både i mat och miljö. Det största ansvaret vilar på oss vuxna. Vi utsätter barnen för hälsofaror som avgaser, sjuka hus med mögel och damm, och inte minst tobaksrök. Det är bevisat att barn från familjer som röker löper tre gånger högre risk att få astmatisk bronkit och två gånger så stor risk att utveckla astma, som barn från rökfria hem. Det är alla vuxnas ansvar att inte utsätta barnen för dessa risker! Barnen har rätt till en miljö där de får vara friska. Det är ju ganska självklart, för visst vill vi väl skydda det käraste vi har?
Arv och miljö
Både arv och miljö har betydelse för om ett barn kommer att utveckla allergi. För barn med en allergisk förälder är risken 20-30% att utveckla allergi. Där båda föräldrarna är allergiker är risken upp till 70%. Det är dock inte säkert att man får samma allergi som föräldern, även om man oftast ärver moderns allergi. Husdjur i hemmet och framför allt passiv rökning är sådant som ofta utlöser allergi hos barn.
Ofta är det när barnets immunförsvar är nedsatt efter långvariga infektioner som allergin debuterar. Långvarig kontakt med allergiframkallande ämnen ökar risken att utveckla allergi.
Att ha allergiska barn
Du som har ett barn med allergi får ofta vara beredd att kämpa. Mot människors fördomar och oförstånd. Föräldern måste vara barnets riddare, som kämpar för att få tillgång till anpassad barnomsorg, rätt kost i skolan osv. Samtidigt ska barnet inte överbeskyddas, utan leva ett så normalt liv som möjligt. Inom Astma- och Allergiförbundet har vi särskilda föräldragrupper, där man kan träffa andra i samma situation.
Minska risken för allergi hos barnen?
Mycket tyder på att man kan förhindra eller fördröja utvecklingen av allergin hos barnen genom allergiförebyggande åtgärder, som:
rökfritt, naturligtvis, även under graviditeten
inga pälsdjur i hemmet
lättstädat och välventilerat hemma, för att slippa mögel, kvalster, damm och emissioner från hus och bohag.
I familjer där flera medlemmar har svår allergi mot flera olika födoämnen, kan de mödrar som känner sig motiverade undvika mjölk, ägg, nötter och jordnötter under amningsperioden. Det är bra om amningsperioden är minst 6 månader. Ägg och fisk bör inte ges till barn under första levnadsåret och viss försiktighet bör iaktas då man ger citrusfrukt,tomat,nypon,jordgubbar och andra röd - gula bär och frukter.
Gör inte egna dietförsök om du misstänker födoämnesallergi.
Prata alltid med läkaren först!
Tillbaka upp!